För att en bostad ska utgöra samboegendom enlig sambolagen krävs att bostaden utgör parternas gemensamma bostad samt att den förvärvats för gemensam användning.
Högsta domstolen har precis prövat frågan huruvida en hyresrättslägenhet som förvärvats före samboskapet kan ses som samboegendom om hyresrätten ombildas till bostadsrätt under samboskapet. I det aktuella fallet förvärvade en kvinna en hyresrättslägenhet år 2000. Fem år senare inledde hon ett samboförhållande med en man som flyttade in i lägenheten. År 2006 ombildades kvinnans hyresrätt till en bostadsrätt och kvinnan blev ensam ägare till bostadsrättslägenheten. Parterna fortsatte att bo tillsammans i bostadsrättslägenheten fram till att samboskapet upphörde år 2017.
När samboskapet upphörde blev parterna oeniga om huruvida bostaden utgjorde samboegendom eller ej. Den 2 december 2022 kom Högsta domstolen fram till att en lägenhet som hyrts av den ena maken innan samboförhållandet uppstod och sedan övergått till bostadsrätt under samboförhållandet ska utgöra samboegendom enligt sambolagen.
Av Högsta domstolens domskäl framgår följande.
”En hyresgäst som i samband med en ombildning ingår ett upplåtelseavtal med bostadsrättsföreningen förvärvar en tillgång som inte existerade före ombildningen.”
Högsta domstolen fastslog därför att när kvinnan förvärvade bostadsrättslägenheten bodde parterna redan där som sambor och använde bostaden som sitt gemensamma hem. Eftersom tidigare hyresrätt upphörde att existera i samband med övergången till bostadsrätt sågs detta som ett helt nytt förvärv. Sambolagens rekvisit för att en bostad ska utgöra samboegendom och därmed ingå vid en sambobodelning var därför uppfyllda.
